47. Vatten- och brödstraff i Växjö cellfängelse
Förföljelsen mot baptister av den lutherska statskyrkan och den världsliga myndigheten i mitten på 1800-talet tog sig många uttryck. Av dessa två samverkande makter kom som sagt den svåraste förföljelsen från lutherska statskyrkan. Många baptister drogs inför kyrkoråd, pastorsämbete, domkapitel, häradsrätt, landshövdingeämbete, kronobetjäning och hovrätt. Straffen för att exempelvis - ha samlats trots konventikelförbud, för att man döpt baptistiskt, undanhållit spädbarn från kyrkans dop, ordnat med nattvard i trots mot sakramentslagen, vigt baptistpar utan laglig rätt till lysning och vigsel - kunde leda från allt till upprepade varningar, till häktning och åtal, fängelse eller böter, i värsta fall landsförvisning.
Detta kan vara det sista infobrevet i vilket jag hänvisar till Owe Samuelssons avhandling ”Sydsvenska baptister inför myndigheter - Tillämpning av religionsbestämmelser i Lunds och Växjö stift 1857-1862”, se följande från sid. 182-184 om en dom mot sju kvinnor, som efter häradsrättens utslag 25/11 1857 dömts att böta 16 riksdaler 32 skillingar banco vardera, till treskifte mellan kronan, häradet och åklagaren, eller att, om svarandena sakna tillgång till böterna, i stället undergå 14 dagars fängelse vid vatten och bröd.
Således: ”Sedan Göta hovrätt i ett av presidenten, sedermera statsministern Louis D Geer undertecknat utslag fastställt Sunnerbo häradsrätts dom (19/3 1858) återstod att verkställa straffen. När kronolänsman Wettermark inställde sig hos de sju bötfällda baptistiska kvinnorna, ville eller kunde endast två betala…de övriga fem…måste underkasta sig det ådömda vatten- och brödstraffet och sitta av böterna på Växjö cellfängelse. Benediktas och Marias fader, hemmasägare Jonas Svensson i Issjöa, skall visserligen ha erbjudit sig att betala böterna för sina döttrar, som dock frivilligt valde att gå i fängelse tillsammans med sina kamrater… Kvinnorna anlände till Växjö 19/6 1858 kl 8 på förmiddagen…
I fråga om var och en infördes i fångjournalen: Avsitter böter, kronolänsman Wettermark. Dömd av Sunnerbo härads hösteting 1857 under nr 208, fastställt av Kongl Göta hovrätt 19/3 1858, för att ha låtit sig omdöpas och jämväl genom obehöriga personer anammat den heliga nattvarden…
De fem kvinnornas fängelsevistelse i Växjö betraktades av baptisterna själva som ett martyrium och ett lidande för Kristi skull. Medan de ännu avtjänade sina straff omnämndes deras öde i Evangelisten 30/6 1958 under rubriken ”Religionsförföljelser”. I tidningen infördes ett brev, daterat ”Småland I-a (Issjöa) den 18 juni 1858” och troligen skrivet av Johan Peter Jonasson, broder till Benedikta och Maria… I dag på morgonstunden har jag följt fem nådessyskon på vägen mot Växjö, där de skola sitta 14 dagar på vatten och bröd för Jesu namns bekännelses skull. Kvinnorna uppgavs ha varit mycket glada och frimodiga samt sjungit jubelsånger vid avfärden. Brevskrivaren hade styrkts av deras trosvisshet men samtidigt skämts över sin egen uselhet, över att inte har gjort någon god bekännelse utan i stället alltid förhållit sig ganska fegt i de små skärmytslingar som förekommit. Han gladdes över att Gud är så mäktig i de svaga och giver oss ovärdiga att sålunda få se apostoliska tider igen. En livfull skildring av såväl färden till Växjö som fängelsevistelsen där finns också återgiven i…”Några utdrag ur Issjöa baptistförsamlings tillblivelsehistoria”, gjord 1944 med Benedikta Jonasdotters och Peter Nilssons 77-åriga dotter Karolina Nilsson.” (Kursiv. i citatet från avhandlingen är gjorda av mig.)
Önskar Guds nåd, frid och mod till läsare av detta brev, att idag som många baptister då, stå upp för Nya testamentets ord om dopet i vatten, oavsett vad det kan leda till!
Sigvard Svärd