Fortsätter i detta brev att presentera material från Owe Samuelssons doktorsavhandling från 1998: ”Sydsvenska baptister inför myndigheter”. Det var inte ovanligt att baptister 1857 blev kallade ”läsare”, även om det hade uppstått redan i början av 1800-talet. Men ”frireligiösa” som ett förklenande uttryck brukades så klart. Begreppet ”frimicklare” (klåpare/insmickrare) för predikanter och kolportörer inom baptismen uppstod däremot först 1893.
Sedan kolportör Leonard Lindegren 3/4 1857 låtit döpa sig, verkade han ett par veckor tillsammans med Sven Svensson och blev påskdagen 12/4 i Vennestad av denne ordinerad eller avskild att själv döpa. Lindegrens första egna dopförrättning ägde rum 22/4 på Stora Björkeröd i Glimåkra, där ett 25-tal personer döptes och förenade sig till en snabbt växande baptistförsamling. Medlemmarna hörde hemma i flera socknar i Östra Göinge, men församlingen kom att benämnas Tågaröd efter den by i Hjärsås, där en samlingslokal iordningställdes i anslutning till Lindegrens bostad.
Leonard Lindegren kunde så i ett brev till Anders Wiberg 8/5 meddela, att baptismen haft stora framgångar i Skåne. Efter endast en månads verksamhet fans där nu omkring 300 ”döpta kristna”, av vilka han själv döpt 99. Lindegren hyste förhoppningen att alla ”som låter sig draga till Kristum och ledas av sanningens anda bliva baptister”. Han såg ljust på framtiden, även om motståndet var starkt: ”Här sorla präster och kronobetjäning om varandra och rådfråga myndigheterna om vad de skola göra med oss som de säga avfällige galningar.”
Samma dag som Lindegren skrev sitt brev till Wiberg, var det som Sven Svensson vid sitt besök i Yngsjö blev överfallen, gripen och förpassad till länsfängelset i Kristianstad. Svensons rörelsefrihet från sin föreståndartjänst i Ullstops baptistförsamling var efter frigivandet 11/5 kraftigt kringskuren, och han fick därför till en början hålla sig i stillhet om dagen och samla sina trosfränder nattetid, eftersom ”det vaktades på mig i alla byar för att arrestera mig så fort de kunde”. Fastän Svensson var uttryckligen förbjuden att lämna kyrkoskrivningsorten Vinslöv, tog han likväl risken att på vänners uppmaning bege sig till Färs härad, där han 7/6 döpte några personer och under inte närmare kända omständigheter grundade ännu en baptistförsamling. Församlingen tycks i början ha kallats Önneköp (i Långareds socken) men benämndes senare Killeröd (i Östraby socken).
Redan före Svenssons gripande hade kolportören Helge Åkesson råkat ut för att förpassas till länsfängelset i Kristianstad. Han var då inte ännu döpt, men blev det något senare troligen av Jöns Andersson Hanner. Tillsammans med timmergesällen Martin Åkerdahl från Helsingborg utsågs Åkesson till föreståndare för den någon gång under sommaren 1857 tillkomna (Västra) Broby baptistförsamling. Det första kända av Åkesson förrättade dopet ägde rum 9/6 i ”en bäck, kallad Grytevad” på gräsen mellan Björnekulla och Ausås socknar. Efter att en andra gång ha råkat ut för att bli häktad slog sig Åkesson så småningom ner i Broby, där också en samlingslokal för den lilla baptistförsamlingen inrättats. Han befann sig dock oftast ute på resor, varvid han kringgick passtvånget genom att resa som smidesbetjänt åt en manufakturist Svalling i Eskilstuna.
När en sockenstämma sammanträde 19/6, hade de första dopen i Hamneda redan skett. De ägde rum i Horshults sjö 13/6 under natten mot 14/6. Antalet vid detta tillfälle av Sven Peter Liljander döpta finns ingenstans direkt angivet, men torde ha uppgått till 17. I pastorsadjunkt Sven Johan Borghs inlaga till justitiekanslern i målet mot bl.a. Liljander uppges, att Liljander ”omdöpte de tilltalade vid midnattstiden i Horshults sjö och utdelade därpå till dem och 17 andra personer omdelbarligen Herrens nattvard”. I synnerhet baptisterna i Hamneda blev nästan omedelbart utsatta för vad man från väckelsens håll brukade beteckna som ”förföljelser”. I stor hemlighet samlades baptisterna som regel under sista veckoslutet i månaden till gudstjänst och brödsbrytelse. Ytterligare några personer, de flesta från Hinneryd, döptes vid dessa tillfällen.
Baptistledaren Anders Wiberg från Stockholm avlade 13-30/7 ett besök i Sydsverige och vistades då några dagar i Kristianstad, där en baptistförsamling bildades 19/7. Några dagar tidigare hade Lindegren döpt sju personer, som kom att utgöra kärnan i den nya församlingen. Till föreståndare valdes repslagaren Isak Francisko Struve.
Dophistorik från Sydsverige åren 1857-1862 fortsätter i nästkommande brev.
Er broder I Jesus Kristus!
Sigvard Svärd