15. Andedop för alla

Från Lewi Pethrus bok ”Urkristna kraftkällor”, som publicerades första gången 1925, men här i en upplaga från 1985 utgiven av bokförlaget ”Salt & Ljus”, vill jag citera en del (sid.43-44): ”Andens dop är en erfarenhet för alla tiders kristna. Visserligen kom den helige Ande till jorden på pingstdagen för att förbli över församlingen. Men detta utesluter inte, att var och en bör ha en personlig upplevelse av Andens dop. Det förhåller sig så med Andens utgjutande på pingstdagen som med Jesu verk på Golgata. Såsom han en gång för alla gav oss försoningen, så utgöt han också sin Ande en gång för alla i den meningen, att Anden från pingstdagen har sin hemvist på jorden…

Men att den helige ande utgöts på pingstdagen, innebär inte, att alla kristna är andedöpta. Då kunde man ju med lika stor rätt påstå, att alla människor är frälsta på grund av att Jesus dog för alla…

Om det skall vara till välsignelse för oss, att Jesus utgöt den helige Ande på pingstdagen, så måste vi också, genom att tro Ordet och genom att ställa oss till Andens förfogande, motta en personlig uppfyllelse av Anden. Lovad vare Gud, att detta var en erfarenhet inte endast för lärjungarna på pingstdagen utan för Guds folk i alla tider. Det finns skaror i vårt land och andra länder, som mottagit samma slags andedop som lärjungarna på pingstdagen. De har talat i nya tungor, som Anden ingett dem att tala, stora skaror av människor har blivit frälsta, sjuka har blivit helbrägdagjorda, och de saliga, frigjorda barnen har jublat. Ja, ännu ett tecken har åtföljt denna erfarenhet, nämligen förföljelse från världen och från ljumma kristna…

I den första kristna tiden var man inte nöjd med att etthundratjugo hade blivit andedöpta på pingstdagen. När ´de apostlar som var i Jerusalem fick höra, att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. Och när dessa kom dit ned, bad de för dem, att de måtte undfå helig ande, ty helig Ande hade ännu inte fallit på någon av dem` (Apg.8:14-16)…

Vi finner inget uttalande i Skriften om att denna erfarenhet av Andens dop skulle upphöra. Men vi har ord från apostlarnas läppar, som vittnar i motsatt riktning. Så säger aposteln Petrus, när han vid apostlamötet i Jerusalem talar för hedningarnas delaktighet i evangelium: ´Och Gud som känner allas hjärtan har lämnat dem sitt vittnesbörd därigenom att han givit den helige Ande å dem så väl som åt oss, och han har inte gjort någon skillnad mellan oss och dem, då han genom tron renat deras hjärtan `(Apg.15:8-9)…och det s.k. apostlamötet hölls enligt vanliga beräkningar omkring femton år efter pingsten. ”

I nästa brev vill jag berätta om min egen erfarenhet av andedopet och en märklig uppfyllelse av den helige Ande vid ett tillfälle.

Tecknar er broder Sigvard Svärd.