Bestämde mig för under bön i den helige Ande att skriva ytterligare något om den tidiga Pingstväckelsen i Lappland, genom att citera mer från Lars Samuelssons avhandling (se breven 67 och 68). Från sidan 59 in på sidan 60 presenterar jag följande text:
”Hjalmar Ax, missionsförbundare från Småland men från 1916 anhängare av den ´nya rörelsen´ och under många år verksam som pingstevangelist i Ume och Åsele Lappmarker, skriver sommaren 1919 i Evangelii Härold att han förra sommaren fått döpa 38 personer - eftersom dopgravar saknades skedde dopen sommartid i någon sjö eller älv - och säger vidare: ´Vår bön till Gud är att varenda sjö eller flod över hela Lappland skulle få tjänstgöra som dopgrav i sommar.´ Dop av vuxna hade tidigare sällan förekommit utom i baptistförsamlingen i Vinliden - endast mera undantagsvis hade Helgelseförbundets evangelister tidigare döpt - men från sommaren 1918 blev dopförrättningar relativt vanliga. Rudolf Danielsson, senare ofta aktuell i pingstdopssammanhang, skrev några år efter pingströrelsens pionjärtid att han midsommaren 1916 som den förste i hembyn Husbondliden fått ´nåd att följa Jesus i dopets grav´. Han nämner vidare att tidigare några andra från ´någon annan by´ mera i tysthet blivit döpta och att ´dopsanningen” åren 1918-1919 helt ´slog igenom´.
I Vilhelmina döpte nämnde Ax vid flera tillfällen sommaren 1918, senare också inom Stensele. I Fäboliden inom Lycksele förrättade Oskar Johansson, senare föreståndare i pingstförsamlingen där, dop 1918. I Lyckselebyn Avanäs på gränsen mot Stensele hölls en dophögtid i samband med stormötet 1918. Om den skriver Ludvig Lundqvist att den fick historisk betydelse, därför att den utgjorde inledningen till en hel serie dopförrättningar, som nämnda sommar hölls inom Lycksele socken. Pingsthelgen 1919 döpte Rudolf Danielsson 28 personer i Husbondliden. På sommaren 1919 reste Lewi Pethrus i Lappland, varvid möten och dopförrättningar ordnades i flera byar inom bl.a. Lycksele och Sorsele. Hjalmar Ax döpte samma sommar 51 personer. I Stenselebyn Pauträsk hölls den första dopförrättningen den 25 juni 1920, dagen därpå en andra dopförrättning och senare under sommaren ännu en. Sammanlagt döptes under sommaren 1920 20 personer bara i den lilla byn Pauträsk.
Nämnda exempel på dopaktiviteter bör räcka för att ge en föreställning om hur laddad situationen i Ume Lappmark var. Hos den ´nya rörelsens´ folk var glädjen stor över vad som höll på att hända och bland den ´gamla trons försvarare´ var oron över vad som var på gång påtaglig.”
Det kommer mera från Lappland i nästa brev.
Varma fridshälsningar, Sigvard Svärd