Betelskeppet

Betelskeppet – en livbåt för hemlösa

Vid Gullbergskajen i Göteborgs hamn ligger en vacker båt med svenska flaggan i aktern. Det lyser blått på långt håll från vindskydden runt de två översta däcken. Båten, som tagits ur bruk som farkost, heter Betelskeppet. Betel är ett hebreiskt namn på en ort i gamla Kanaans land, som betyder ”Guds hus”. Det var Jakob i Moses första bok i Bibeln som bytte namn på en stad, eftersom han en natt där på sin resa drömde om hur en stege var rest på jorden och dess övre spets räckte ända upp i himlen, och änglar steg upp och ner på stegen. Och Jakob gav platsen namnet Betel. Förut hade staden hetat Lus. Denna händelse och detta namn har en avgörande betydelse för historien om Betelskeppet.

 

New Yorks hamn

Betelskeppsmissionen hade vid sin tillblivelse ett nära samband med de metodistiska och de baptistiska väckelserna i England och Amerika. Det 1:a Betelskeppet låg 1840 i New Yorks hamn, iordningställt av svensken Peter Bergner för att möta det andliga och sociala behovet hos, framför allt, skandinaviska sjömän på besök i hamnen. Vid mitten av 1800-talet kunde dessa uppgå till 12.000 om året. Då dessa gick i land hade de ingen som tog hand om dem. Men bland krogar och spelhålor låg Betelskeppet. Man beräknar att cirka 15.000 biblar årligen delades ut på Betelskeppet och på inkomna fartyg i hamnen. Den 2:a båten, nu 1845, i New Yorks hamn som titulerades Betelskeppet, hade en svenskamerikansk pastor som föreståndare under 30 års tid vid namn Olof Hedström. Arbetet kännetecknades av väckelse bland sjömännen. Och författaren Wilhelm Moberg nämner i sin bok ”Utvandrarna Invandrarna” om Betelskeppet i New Yorks hamn, som en anhalt för skandinaviska emigranter. Här följer ett citat från boken då briggen Charlot ta från Sverige sommaren 1850 hade lagt till i hamnen med 70 passagerare: ”De båda männen (kapten Lorentz från båten och agenten Landberg från hamnen) gick igenom papperen med invandrarnas namn och bestämningsorter. Härunder kom agenten Landberg ihåg att han hade ett bud till skepparen från en landsman som han kände: Pastor Olof Hedström, metodistprästen på Betelskeppet här i hamnen, lät hälsa att han ämnade komma ombord i morgon. `Jasså, pastor Hedström predikar fortfarande på sin gamla skuta? Han är välkommen. En präktig man, som är de inflyttade till mycken hjälp.´ Det var ett lyckat påfund av svenska metodister här i New York att inreda ett gammalt avriggat skepp till en kyrka. Lorentz hade varit på Betelskeppet, sedan det blivit ett Guds hus, och han hade tyckt om det.”

 

Göteborgs hamn

Omvända svenska sjömän förde hem ”Betelskeppsväckelsen” till Sverige och Göteborg. Syftet var det samma som ”over there”, att utifrån väckelsekristen tro bedriva mission för fattiga sjömän, hamn-arbetare, arbetslösa och hemlösa i Göteborgs hamn; att ge dessa utsatta människor möjlighet att få höra om Gud och mat att äta. Bildligt talat kunde man komma från ”Lus” till Guds hus. Man bör i sammanhanget komma ihåg att till Göteborg hade 1860 baptistpastorn Fredrik Olaus Nilsson återvänt, efter några år i Amerika under sin nioåriga landsförvisning från Sverige. Så det var förlig vind i Göteborg för kristen väckelse. 4.500 personer var nu baptistiskt döpta i Sverige. Från Göteborg skrev Nilsson till dr Hall i New York bl.a. om tiden som häktad för sin baptism: ”Det var med säregna känslor jag såg det gamla fängelset och dess järnfönster. Tiderna och lagarna hava nu ändrats…”

 

Det 1:a Betelskeppet i Göteborg var på plats 1875. Det 2:a skeppet lades upp på 1880-talet. Det 3:e på 1890-talet. 1923 var det dags för skepp nummer 4, då baptistpastor Johannes Lundell, som redan verkat bland sjömän i många år, privat köpte en gammal båt från Norge som förtöjdes vid Ringön. År 1924 tog Lundell initiativet till bildandet av ”Sjömansmissionssällskapet Kristlig Betelskepps-mission” (småningom ”Sällskapet kristlig Betelmission för sjömän i Göteborg”). Särskilt under arbetslöshetsvintern 1930-1931 hade verksamheten stor omfattning. Betelskepp nummer 5 köptes in av Lundell 1934 och gavs namnet ”Arken”. I boken ”Revolt i Masthugget” av författaren Erik S. Alexandersson skriver han om utsikt från Hisingsbron: ”Jag gick resten av bron. Det kändes skönt att gå. Betel-skeppet tryckte mot sin utslitna brygga. Det påminde om Noaks ark. En del sjöfolk kallade skeppet `De goas ark´. Skeppet var religiöst. En grå, trist farkost till det yttre men ljus och varm på insidan. Jag kände mig ett med skeppet. Det hade kommit till stan samma år som jag skrek på BB. Och vi var båda fasta i förtöjningar, kunde inte slita oss loss. Roland och jag hade varit där en söndag. Vi hade fått smörgåsar och Gud som haver med oss när vi gick. Ett litet kristligt sällskap stod för servicen. En kraftig karl i helskägg hade berättat om det besynnerliga skeppet. Han hette Lundell och hade Ack Värmeland i rösten. Skeppet hade en gång varit mätningsfartyg på Vänern. Nu var det matningsfartyg åt sjöfolk som drev utan hyra. De köade för tjugo kojer. Mat och logi var gratis. Far nämnde alltid Betelskeppet med värme i stämman. De tjänade i det tysta, sade han. Kanske var det inte precis någon lustyacht, men de som mönstrade det behövde inte befara skeppsbrott…”

 

Skepp nummer 7

1974 invigdes det 6:e skeppet. I avseende på denna senare del av historien, kan man bara inte gå förbi pingstvännen Olof ”Olle” Johansson insatser för båtens bevarande. Från och med 1986 är båten en del av föreningen Linnéahusets verksamhet. Drivande i styrelsen under flera år för Betelskeppets utveckling var pingstvännen Sven Olof Mattson. Han är sedan några få år hemma hos Herren. Föreståndaren på dagens skepp heter Jukka Mäkikangas, medlem i Finska Pingstförsamlingen i Göteborg. Denna båt, den 7:e i ordningen i Göteborgs hamn, och som togs i bruk i övergången till 2006, köptes av Föreningen Linnéahuset från Finland, där det tidigare fungerat som sjömätnings-fartyg. Dagens vackra och rymliga båt har plats för cirka 25 män och 8 kvinnor. Hemlösa som söker ett korttidsboende på båten har blivit remitterade dit från socialtjänsten, och ett aktivt samarbete pågår med att slussa vidare till behandlingshem, folkhögskolor eller egen bostad.

 

För mer och aktuell kunskap om dagens skepp och verksamheten där, kan den intresserade lämpligtvis gå in på www.betelskeppet.se. På hemsidan finns både texter och bilder att studera från olika sociala och andliga situationer: fester, andakter, möten, och inte minst dopförrättningar och personliga livsberättelser.

 

Sigvard Svärd