Brev 57

57. Dop och medlemskap i församling

Neddoppning/nedsänkning i vatten (dop) av en person inom den kristna tron, förutsätter att den som döps har en personlig tro på Jesus Kristus som sin frälsare. Man ber om att få bli döpt; anmäler sig till dop. Man låter döpa sig. Frivilligt, efter eget beslut, kan det ske. Tvångsdop, ofrivilliga eller personligt oupplevda, är inte bibliska.

 

Förutom att en troende människa döps med, till och in i Kristus, döps man till gemenskap och medlemskap med andra döpta. Dopet signalerar församlingstillhörighet. Dopet medför att ”läggas till” den hop av lärjungar som sedan tidigare är döpta. Den troende döps in i Guds församling, till att vara en lem i Kristi kropp.

 

Därmed utförs inte heller dop i annat namn än i Herren Jesu namn, i Jesu Kristi namn, eller i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Dopförrättaren ska naturligtvis sett ur detta perspektiv, aldrig knyta döpta till sig som ”sina lärjungar” på ett osunt och överdrivet sätt. De som kommit till tro på Herren Jesus, döpta eller som ännu inte döpts, är alltid i första hand Jesu lärjungar och ingen människas.

 

Förändrad dopsyn, därmed utbytt bibelsyn, har inträffat inom svensk baptism- och pingströrelse, när dop inte anses absolut nödvändigt. Hänvisning till den botfärdige rövaren på korset som erbjöds Paradiset av Jesus utan att vara döpt i vatten, gäller inte som exempel på att dop bibliskt sett kan hoppas över, då förutsättningar för dop vid nämnda tillfälle var uteslutet.

 

Förändrad dopsyn inom svensk baptism- och pingströrelse, och därmed utbytt bibelsyn, har även skett när dop anses kunna genomföras i annat än vatten, exempelvis i ånga, dimma, rök, blod - eller liksom ”torrt” under en fana, eller enbart utifrån uttalade ”dopord” utan förverkligat dop.

 

Svensk baptism- och pingströrelse har ändrat dop- och bibelsyn när doptraditioner som spädbarnsbegjutning eller vuxenbegjutning, erkänns likvärdiga med det enda dop som tidigare förkunnats. Samma blir förhållandet då en dylik doptradition anses som ett giltigt dop i vatten, men ändå inte uppfattas helt efter Bibeln, utan snarare, osagt, betraktas som ett ”B-dop”. Två vitt skilda dopuppfattningar får alltså samsas i en och samma pingstförsamling, fast det ursprungliga dopet får osynligt stämpeln av ett ”A-dop”.

 

Hälsningar med önskan om att vi alla läser Bibeln och noga begrundar den!

 

Sigvard Svärd