Brev 19

19. Dopförrättning år 1889

Åter från krönikan ”Svensk baptism genom 100 år” vill jag presentera en dopförrättning. Denna gång från 1889 och i Ebeneserkapellet i Stockholm. Skarpsynt skildrare är den icke troende journalisten Claes Lundin. Han tycker att församlingen till största delen består av unga enkla kvinnor. Han skriver i respekt:

 

”Jag begav mig till Ebeneserkappellet en söndag för icke så länge sedan, då dop skulle förrättas. Pastor Hedberg, som är kapellets föreståndare, höll predikan från nischens bröstvärn och klädd i enkel promenaddräkt…Då predikan var slutad och ännu en strof sjungen, trädde ett par bröder fram i nischen och lyfte upp en lucka i golvet. Där var en basäng fylld med vatten. En liten trätrappa förde ned i det våta, alldeles som i en badsump.

 

Från en liten dörr i nischens ena sida infördes ett ungt fruntimmer i svarta draperier och strax efter kommo andra unga fruntimmer i likadan skrud, tillsammans sju unga fruntimmer insvepta i svart. Från en dörr på motsatta sidan kom en ung man, också i svart fotad kåpa. De satte sig på ömse sidor om bassängen och församlingen sjöng.

 

Under sången visade sig ånyo pastor Hedberg men även han nu i svart kåpa. Han steg ned i bassängen, där vattnet stod honom till midjan, och bad samt räckte handen åt den första av de unga svarthöljda fruntimmerna som på andra sidan understöddes av en diakon och varligt steg ner i vattnet samt fördes fram till bassängens andra ände, där hon med sammanknäppta händer gjorde sin andakt. Vattnet stod henne upp på bröstet.

 

Pastorn fattade henne och böjde hennes överkropp bak ut, så att hon kom helt och hållet under vattnet, medan han läste de sakramentala instiftelseorden, sådana de av baptisterna uppfattas, och åberopade sig på hennes egen frivilliga önskan att döpas eller, såsom det heter, `begrava sig med Kristus i dopet´. Ögonblickligt lyfte han åter upp henne, avtorkade hastigt hennes ansikte med en handduk och förde henne till trappan, där hon togs om händer av ett par bröder som kastade över hennes drypande draperier en vid svart mantel och ledde henne till den dörr genom vilken hon gjort sitt inträde.

 

Allt detta upprepades för var och en av de återstående och under hela tiden skötte hr Hedberg sin tjänst i bassängen, utan att lämna den förr än alla åtta voro döpta, då han, under församlingens lovsång, uppstod ur dopgraven.”

 

Åter från er broder i den kristna tron

 

Sigvard Svärd