Brev 70

70. Pingstväckelsen i Lappland - 4

 

Här följer fjärde brevet om pingstväckelsen i Lappland, utifrån prosten Lars Samuelssons avhandling ”Väckelsens vägar”. Citat från sidorna 60-62.

 

”Egentligen är det svårt att sätta ett datum för den ´nya rörelsens´ ingång i Lappmarken. Den förkunnelse, som kom att känneteckna pingströrelsen - troendedop, andedop, helgelse och Jesu snara tillkommelse var ständigt återkommande teman - fanns till en del redan hos andra rörelser, fr.a. hos Helgelseförbundet och Örebro Missionsförening. Det som vanligtvis skiljde pingstväckelsen från andra liknande väckelser var dess höga värdering av tungotal och andra extraordinära erfarenheter…

 

Frågan om församlingsbildande blev en över hela landet allt hetare fråga för den ´nya rörelsen´. Sommaren 1917 skrev Lewi Pethrus i Evangelii Härold mycket kritiskt om samfundsorganisationerna, som enligt honom ofta bara var trappstegar för maktlystnad och tillhåll för kryperi, ärelystnad och egenkärlek. Någon risk att pingstväckelsen skulle organisera sig som ett samfund fanns inte. Tvärtom. Inom de ´fria´ församlingarna i landet ville man ´styra allt längre bort från samfundssystem och mänskliga organisationer.´ Han slutade sin artikel med en önskan, som samtidigt kan sägas vara en uppmaning: ´För oss synes det enda bibliska och lyckliga vara, att församlingarna ställa sig fria (utom samfunden) och att man på allt sätt söker att bliva ett i Anden med alla Guds sanna barn.´

 

Vid bibelstudieveckan i Kölingared (nuvarande Nyhemsveckan, min anm.) 1918 var frågan om den ´fria, bibliska församlingen´ ett av de dominerande samtalsämnena. Under samtalen där drogs riktlinjerna upp för den ´fria, bibliska församlingens´ organisation …vid bibelstudieveckan 1919 i Kölingared konfirmerades den utveckling, som länge varit på gång: den ´nya rörelsen´ blev ett eget ´samfund´. Runtom i landet började ´fria´ församlingar att ordnas. Några fanns f.ö. redan. Curt Björkquist uppger att under åren 1915-1920 antalet pingstförsamlingar ökade från 15 till 125.

 

I Häroldenrapporter från Ume Lappmark aktualiseras frågan om församlingsbildande gång på gång. En evangelist, som under sina resor i Lappmarken också gästat Umgransele utanför Lycksele, där SMF-predikanten E.J. Lycksäll (Lyxell) bodde, skriver och uttrycker sin glädje över att Lycksäll kommit med i pingstväckelsen och börjat predika ´dop i vatten´ och ´dop i den helige Ande´ samtidigt som han uttalar den förhoppningen att många i Umgransele ska följa i sin lärares fotspår så att där kan bildas en ´fri Guds församling´. ´Snart dags att bilda en fri församling´ är ett uttryck som vid denna tid ofta återkommer i tidningsreferaten från Lappmarken.

 

Den första församlingen bildades den 12 febr. 1919 i Norrbyberg (ibland kallas byn Norrby) i Lycksele sockens norra del. Axel B. Lindgren, som hösten 1918 verkat i bygden, var med vid församlingsbildandet och skriver hänfört - liknande entusiastiska uttalanden var vid denna tid vanliga i pingstpublikationer - i Evangelli Härold: ´Nu stannade jag en längre tid här och höll möten i skolhuset. Guds Ande verkade mäktigt. Förliden höst hölls ganska ingående bibelstudium över ämnet: dop och församling. Vännerna…önskade nu få till stånd en församling efter Bibelns föreskrifter. Vid ett möte för troende och döpta beslöts därför att vännerna från Norrby, Avanäs och Rusele skulle sammansluta sig till en församling. Vi förnummo Guds välbehag över oss redan när vi började förhandlingarna…Det var underbart att se vännernas glädje över vad som skett. Äldste och diakoner utsågs redan vid församlingsbildandet. Däremot dröjde det ända till slutet av 1921, innan en person avskiljdes till föreståndare. Församlingen fick 18 medlemmar vid bildandet, då det bl.a. beslöts att som villkor för inträde i församlingen följande skulle gälla: ´Verklig sinnesändring och tro, dop i vatten, dop i den helige Ande eller längtan därefter. Seger över all medveten synd. Alla saker från det förflutna livet klara.´”

 

Återkommer och avslutar om Pingstväckelsen i Lappmarken i nästa brev.

 

Er broder i Jesus Kristus, Sigvard Svärd