Brev 60

60. Ordnandet av en fri biblisk församling

Den 27 april 1919 samlades 14 trossyskon hos A. J. Axell, Danska Vägen 100 i Göteborg, för att ordna sig till en fri biblisk församling. Efter bön till Gud beslöts att församlingens namn skulle vara ”Gilead”.

 

Detta kan man läsa i ”Minnesskrift över Gileadförsamlingen Göteborg 1919-1939”, redigerad av Einar Halldorf, Carl A. Almroth och Bernt Hedborn, tryckt 1939 av Elanders Boktryckeri Aktiebolag i Göteborg. Sedan några år tillbaka heter pingstförsamlingen ”Connect Church”.

 

Ur minnesskriften sid. 12-14 står det bl.a. att läsa följande:

 

”Under år 1919 hade församlingen ingen egen lokal att samlas i, utan fick samlas i hemmen hos de olika syskonen… Någon gång lyckades det att få hyra Blåbandslokalen, St. Pauligat. 8. Vid mötena i hemmen var det trångt om utrymmet, men Gud var med så att syndare blevo frälsta och vi fingo snart döpa de första kärvarna på församlingens fält, Ära vare Herrens namn. Ja, det var en underbar tid.

 

På nyåret 1920 fingo vi genom Guds nåd hyra en f.d. lumpbod i en källarvåning vid Narvagatan. Den var egentligen mycket olämplig till möteslokal, men glädjen i syskonkretsen var dock mycket stor över att hava fått en plats, där möten kunde hållas, och villiga och tacksamma hjälptes de åt att iordningställa den. Över cementgolvet lades ett brädgolv, och det hela verkade mera tilltalande. Lokalen rymde cirka 50 personer. Gud verkade, och lokalen kunde ej på långt när rymma alla dem, som kommo till mötena. Syndare blevo frälsta och Guds barn förnyade och döpa i Anden, och församlingen förökades. Pris ske Gud! Vi voro föraktade av världen, missförstådda och rönande motstånd av de flesta. Olyckliga och efter frid med Gud längtande människobarn sökte sig dock hit till oss, och Gud mötte dem, och jublet hördes vida omkring. De som bodde i lägenheten ovan lokalen, gjorde allt vad de kunde för att störa våra möten, genom buller och stampningar i golvet, ja, de till och med drogo en symaskin fram och tillbaka över sitt golv, och det störde ju oss. Men det är alltid så, att när Guds verk har framgång, då blir satan och världen ännu mera hätska, men allt endast bidrog till att våra bönerop till Gud, efter en annan och bättre lokal blevo allt ivrigare.

 

I oktober 1921 kom bönesvaret. Vi fingo nämligen hyra en f.d. borstbindareverkstad, som vi omändrade till lokal. Den rymde cirka 130 personer. Under namnet ”Lådan” blev den snart välbekant. Trots att det var rätt besvärligt, särskilt vintertid, att taga sig upp för den dåliga och branta gatan till lokalen, var det en stor skara, som varje mötesdag sökte sig dit. Rummet där, blev oss också snart för trångt, varefter vi åter begynte anropa Gud om en ny lokal. Under tiden i ”Lådan” förökades den lilla församlingen, så att vid det sista årsmötet där, var medlemsantalet 139. Ja, Guds kraft uppenbarades, rätt många sjuka blevo friska genom Guds direkta ingripande, ty Gud är ju alltid densamme och Hans kraft förminskas ej.

 

Bönesvaret om en ny lokal kom på ett sådant sätt, att vi verkligen kunde säga: ´Gud gör ju långt mer än vad vi kunna bedja eller tänka.` Ja, Gud är ju trofast och rättfärdig, och samt sjunger sångaren: `Hjälten i Israel kan icke ljuga, allt vad han lovar håller han visst.´ Det blev oss nämligen förunnat att köpa en centralt belägen fastighet, hörnhuset av Danska Vägen och Mäster Johansgatan. Det var i den fastigheten, som de första mötena hållits, nämligen Danska Vägen 100 och där, som också församlingen ordnades.”

 

Tilläggas kan att församlingens medlemsantal per den 31 december 1938 var 477.

 

Med önskan från mig om den underbara frid som inte världen kan ge!

 

Sigvard Svärd